Livetsgång gör mig varm <3

Jag och Hanna i ungdiabetesråd har blivit projektansvariga för Livets Gång 2012, det känns jättespännande och intressant. Vi genomförde det förra året också men då var jag inte lika pepp och inspirerad som i år, min inspiration kom efter jag varit i Dubai på diabeteskonferensen där jag träffade 78 unga personer med diabetes från hela världen samt gick runt på utställningen där det fanns 14000 delegater som hade kunskap om diabetes på ett eller annat sätt eller var diabetiker.

I Sverige har jag fri tillgång till insulin och blodsockerstickor, jag kan ta hur många blodsocker jag vill och det hjälper mig att hålla nogrann koll på mitt blodsocker som gärna hoppar upp och ner. Missar jag och blodsockermätaren visar Error (typ för lite blod på stickan) så kan jag ta ett nytt. För mig är det en självklarhet men i många andra länder betalar man hutlösa priser för insulin och blodsockermätare + stickor, vissa av människorna jag mötte hade stenkoll på hur många blodsockerstickor dom hade i stickburken för att det skulle räcka månaden ut.

I vissa länder hade man inte rätt att arbeta och utbilda sig om man är diabetiker, helt sjukt anser jag, något måste göras. Jag fick lyssna på många organisationer och egna entrepenörer som arbetade aktivt för att öka/förbättra för diabetiker "worldwide". Rätten att utbilda sig skall absolut inte handla om ifall du är diabetiker eller inte, rätten att arbeta skall heller inte diabetesen avgöra, tillgång till insulin borde vara en självklarhet och möjligheten att få ha kontroll över sitt blodsocker borde vara lika för alla vart du än bor i världen.

Så ja, livetsgång blev för mig en självklarhet att engagera mig i, mina tankar har gått på högvarv, funderar på hur man bäst kan samla in pengar och bidra. Idag var jag och pantade burkar från sommarstället, jag fick 25 kronor. Visst 25 kronor är inte mycket men tänk om vi alla på världsdiabetesdagen går till affären och pantar våra burkpåsar som ligger i garaget och skräpar sen gör vi en gemensam kampanj och sätter in våra pantpengar på diabetesfonden. Vore sjukthäftigt och se effekten av det. Skall vi prova? Ja alltså får jag inte någon med mig gör jag en egen kampanj, jag tänker aldrig bara "titta på" och inte bidra till denna frågan.

Vad tycker du? Hur kan man bäst bidra till forskningen? Har du några tankar om Livets gång? Upp till debatt i mina bloggkomentarer, skall bli spännande!

//Linda


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0