Ja det var en fråga på ungdiabetes forum, blev glad att det var någon som hade frågat det för jag vet ABSOLUT inte hur jag skall berätta att jag har diabetes eller om jag skall berätta. Varför skulle jag berätta egentligen?? det är väll ingen som berättar för mig att dem borstar tänderna varje morgon?? Så vanligt är diabetes för mig, men den bjuder ju på sina vardags överaskningar varje dag!

Hmm, kanske kan vara lite viktigt ändå att berätta det för dem jag umgås med. Änsålänge är ju jag så nedrans nervös när jag kommer dit, fråga mig inte varför jag vet att inget farligt kommer hända, men det är så himla mycket nytt som händer, jag skall åka in till stora staden Göteborg, åka spårvagn till universitetet, se lite vuxen och absolut inte vilsekommen ut när jag kommer in till universitetet, vilket jag aldrig lyckad med hehe..Allt detta gör mig så nervös och nervositet = högt blodsocker. Ja det är ingen lätt sjukdom att leva med. För man måste verkligen leva med den hela tiden, den hänger med i alla läger, spänningar, känslomässiga stunder, sömn, fritidsaktiviteter, sport jaa verkligen hela vardagen vill den vara med och styra. Ibland försöker jag stänga den ute men det går inte för denär en jäkel på att tränga sig på..

Hur tycker ni jag skall göra??

//Linda