Förskola/skola
Ett barn som har diabetes och går på förskola kräver mer personalresurs än andra. Extra resurs i någon form behövs i en barngrupp men kan lösas på olika sätt vid olika förskolor. Det behövs en (eller flera) person (-er) som lär sig ge insulin, ta blodsocker, känna igen och behandla känningar och som kan rapportera till dig som förälder hur dagen varit. Det är viktigt att kommunikationen med dagis fungerar bra.  Har barnet blivit större och går i skolan får man bedöma från fall till fall vilken resurs som behövs. Ibland kan klassläraren klara det. Det händer att det redan finns en extra personalresurs i klassen som kan stötta vid insulininjektioner och blodsockerkontroll och också känna till barnets symtom vid känningar och hur man behandlar. Diabetessköterskan gör antingen besök i förskola/skola vid insjuknandet för att informera personal och kamrater, eller informerar personalen vid en träff på barnmottagningen. Det är viktigt att informera skolhälsovården, som på ett särskilt sätt ska engagera sig i situationen för skolbarn med kronisk sjukdom. Kalas
Barn som har diabetes får också gå på kalas förstås. Men det kan vara bra att veta vad som kommer att serveras och om det blir lekar eller stillasittande under kalaset, för att kunna dosera insulinet efter det. Det kan vara bra att ta kontakt och ta reda på de här sakerna. Man kan också föreslå att lightdryck serveras (eller själv ta med). 
Om godispåsar kommer att delas ut kan man föreslå att det görs i slutet på kalaset, så kan man ta med den hem och själv bestämma när den får ätas. Kontrollera blodsockret före och efter så lär du dig hur barnet reagerar på det som serverats. Sova över
Barn tycker ofta att det är roligt att sova över hos en kompis. Som förälder kan det kännas oroligt men om man förbereder barnet och föräldrarna till kamraten där barnet ska vara brukar det gå bra.
-Berätta och skriv ned tider och doser för insulin och blodsockerkontroller.
-Kamratens föräldrar behöver veta vad en känning är, hur ditt barn kan reagera och hur man behandlar. Skriv ned vad de kan ge.
-Informera om hur blodsockervärdena ska ligga och kom överens om när du vill bli kontaktad.
-Skriv också upp telefonnummer där du som förälder kan nås hela kvällen och natten.
Kommer barnet i säng senare än vanligt behövs det ev. en extra kontroll av blodsockret och kanske en kvällsmacka om barnen varit livliga. Idrottsdagar och utflykter
Vid idrottsdagar och utflykter kan det gå åt mer energi än vanligt.
-Man kan behöva skicka med extra matsäck, kanske frukt och smörgås att ha som extra mellanmål.
-Om det är krävande fysisk aktivitet kan söt saft vara bra att ha med.
-Druvsocker ska ALLTID finnas med.
Försäkra dig om att lärare eller andra som följer med
-känner till tider för insulin
-ser till att matsäcken äts
-ser till att blodsockerapparaten finns med på utflykten! Mat
Det kan vara svårt att veta hur mycket små barn kommer att äta vid måltiden. Det kan ju bero på många saker - om barnet tycker om det som serveras, hur trött han/hon är, sjukdom etc. etc.
Om barnet får direktverkande insulin kan man vänta med att ge insulin tills barnet kommit igång att äta och man lättare kan bedöma portionens storlek.
Undvik att ge sötsaker istället för mat för att minska risken för att matvägran kan bli "ett vapen". Vänta hellre med insulinet för att anpassa dosen efter det barnet åt.
Skrivet av: Lena Hanberger, sjuksköt, Barnklin, US Linköping
Granskat senast av: Rosita Ilvered, barnsjuksköt, Barnklin, Ryhov, Jönköping, Sirkka Lehto, barnsjuksköt, Lili-Ann Brajovic, barnsköt, Ulrika Samuelsson, kurator, Barnklin, US Linköping | 
