Hej hej!

Idag har jag handlat en massa kläder på gekås, inte bara kläder förstås men ja lite av varje. Blev ett ok belopp i kassan för att vara mig ändå må jag säga. Har hatf trevligt besök här sen i fredags, det har varit underbart. Jag hoppas på flera besök!

Har varit många "gamla" vänner som hört av sig i helgen, känns så himla roligt. 

Blodsockret bråkar med mig, jättemycket. Det gör mig ledsen. Jag försöker "gilla läget, tänka positivt". Men ja det är tufft med detta jäkla blodsocker. insulin skall intas, mat skall ätas, motion skall regelbundet utföras och man skall inte stressa. Stress höjer mitt blodsocker extremt. 

Gilla läget tänk positivt!

Kram Linda

P.s ni får se gekås inköpen i ett inlägg senare ikväll :-) 

Du är din egen lyckas smed heter det ju, nu tänker jag börja kämpa. Allt för glädje,lycka och samhörighet!

Fina fina Sofia gör otroligt vackra smycken där en viss del går till diabetesforskning.

http://webshop.caracollection.se/

Ligger här och natt filosoferar, är liksom inte första natten jag inte kan sova...Shiva ligger på min arm så jag börjar få kramp hihi..

Glömt berätta för er att hon larmat bland folk nu, annars så är hon ju mest på G med larmningen när jag är ensam men nu larmade hon när vi spelade monopol hemma hos Fannie och när jag var ute på långpromenad med AnnaLisa och Mine. Min duktiga lilla voffsing! Det känns tryggt att ha detta extra stödet. Till helgen kommer en annan trygghet som ger mycket glädje och värme. Längtar <3.

Vet ni vad jag tycker? Jag tycker att alla människor borde få ha en frizoon där bara dom får vara men man har tillgång till allt man behöver såsom mat,underhållande saker samt lugn och ro. Ibland tror jag det är så viktigt att vara ifrån kraven. Jag mår ju inte bra av att vara borta från jobb mm för länge för då känner jag mig "ovviktig" , men ibland behöver man verkligen komma ifrån och fokusera på sig själv. Så ja en egen personlig frizoon tror jag på.

köpte en film idag, american history X, den va superläskig, såg en wallander film idag. Polisfilmer har verkligen fashinerat mig! 


Snart kommer jag få tillbaka min iphone, den skall komma i veckan lovade gubben på the phone house..

//linda 

Idag efter jobbet åkte jag direkt hem för att hämta Shiva eftersom vi skulle träffa Josefin som har servicehunden swatch. Vi tog en promenad tillsammans i Kungsbackaskogen och sedan blev det fika på sibylla. Det är underbart roligt att träffa någon som också har hundintresse.

Jaq och Josefin pratade om handikap/funktionsnedsättningar och jag berättade att ibland är det otroligt jobbigt att ha en sådan dold sjukdom som jag har. Förståelsen är liten och kunskapen är liten. Diabetes finns men den syns ju inte. Ofta är jag ju nöjd över att sjukdomen inte syns,  men ibland ställer det osynliga till problem. Bara jag vet exakt hur jag mår, det är ingen som kan föreställa sig hur mitt jobbiga blodsocker känns, högt-lågt-högt-lågt, striden mot stabiliteten tar ibland på krafterna.

Men stabilitet är viktigt så jag måste fortsätta kämpa.

//Linda

Längesedan jag bloggade men dagarna fylls utav jobb, Shiva,kompisar och ja allt de vardagliga. Är skönt för nu under sommaren är jobbet generösa med tider vilket ger bra med pengar i slutändan. Jag funderar att resa bort några veckor i oktober, kanske vara i USA under haloween, vi har ju vänner i Boston. Som faktiskt är här hos oss nu och hälsar på. Vi har det jätteroligt tillsammans. Igår så bjöd dom på godis som poppade i munnen det var en intressant godis upplevelse hihi..

Något som är tråkigt är att jag blev reserv på alla mina skolansökningar, jag är långt bak också. Känns bittert men ja det var nog inte riktigt meningen. Jag skall se till att jobba och faktiskt läsa upp min matte B på komvux, kanske blir det lite lättare för mig att komma in på någon utbildning.

Imorgon är det Åsa-kalaset, jag tänkte ta med mig Casey (min amerikanska vän) dit.

Idag var amerika gästerna i danmark så jag och Shiva åkte och hälsade på Fannie som kom hem ifrån en åttaveckors båttjänstgöring. Supermysigt!

Kram L

Äntligen uppmärksammas diabetesforskning!

Kommer det arrangeras någon livetsgång i närheten av där du bor?

http://livetsgang.se/om

Sitter och njuter utav en kopp carm chocklad som är sockerfri ända från usa, ja ni läste rätt. Den varma chockladen kommer från usa. Idag landade nämligen våra vänner från usa i sverige för att hälsa på oss under tio dagar. Det är en fantastisk vänskap som min pappa etablerade för 34 årsedan (ja vi räknade ut det hihi). Pappa var med en vänn i Tyskland på en pub och började prata med två tjejer som var där tillsammans med sina föräldrar. När dom skulle gå la pappan till tjejerna deras adress i pappas bröstficka. Dom brevväxlade, ringde varandra varje julafton och tillslut åkte vi och hälsade på dom och sen har dom varit här en gång innan.

Man skall verkligen värna om fina vänner!

Linda

Anywhere you are, I am near
Anywhere you go, I'll be there
Anytime you whisper my name, you'll see
How every single promise I keep
Cuz what kind of guy would I be
If I was to leave when you need me most

What are words
If you really don't mean them
When you say them
What are words
If they're only for good times
Then they don't
When it's love
Yeah, you say them out loud
Those words, They never go away
They live on, even when we're gone

And I know an angel was sent just for me
And I know I'm meant to be where I am
And I'm gonna be
Standing right beside her tonight

And I'm gonna be by your side
I would never leave when she needs me most

What are words
If you really don't mean them
When you say them
What are words
If they're only for good times
Then they don't
When it's love
Yeah, you say them out loud
Those words, They never go away
They live on, even when we're gone

Anywhere you are, I am near
Anywhere you go, I'll be there
And I'm gonna be here forever more
Every single promise I keep
Cuz what kind of guy would I be
If I was to leave when you need me most

I'm forever keeping my angel close


Detta mina vänner, det är kärlek på elitnivå, älskar Chris Medina och hans fantastiska syn på livet.

//linda

http://www.youtube.com/watch?v=lEzUaf23H4c&feature=share

Ja vad säger man,forskning behövs, som vanligt behövs pengar, när jag var liten så kom jag på en jättesmart lösning, det är väll bara för dom där bank gubbarna att trycka mera pengar åt oss? Men ja så lätt var det inte. Det behövs mega insamlingar, små som stora insamlingar, tveka inte kan du arrangera något som gynnar diabetesforskning så gör det!

Köp ett livetslöv, en sötis nalle, sälj livets löv och sötis själva, arrangera en musik gala där entré biljetterna oavkortat går till diabetesfonden, arrangera livets gång. Ja gör vad du vill bara du gör något!

http://www.youtube.com/watch?v=LFIVVHQod5o&feature=share


Favorit meningen i filmen är ju absolut:

Kom ihåg att det bara finns två saker som en typ 1 diabetiker inte kan äta; gift och kakor innehållande gift ;D

jag har fått nya insulin sprutor, har ju innan haft en gångspennorna "flexpen" och "click star", men nu har jag skaffat mig novopen "echo" samt en riktig lantus penna.

novorapid pennan har minne så man kan se vad man tog för dos sist.

//Linda

Hej!

Igår var det möte med Kungsbacka diabetesförening, vi är en härlig styrelse som träffas på möterna bjuder vi hem varandra och det är lite roligt när det blir personligt tycker jag, Som ni vet så sitter jag som ordförande i Kungssbacka diabetesförening, alltså är det mitt ansvar att se till så alla kommer till tals, att dagordningen följs samt att styrelsen får nys om viktig information.

Vi pratade mycket om livets gång som skall äga rum i September under vecka 36, vi har planerat en gång på 3 km samt valfri deltagaravgift, när vi kommer i mål blir det en ballong till alla barnen samt på plats kommer det också vara en tipspromenad för barnen samt en kunskaps runda för de äldre.

Korv och fruktförsäljning där allt oavkortat kommer gå till diabetesfonden samt IDF (internationella diabetes federationen).

Kommer ni ha en livets gång i eran diabetesförening?

Sen pratade vi om välrdsdiabetes dagen, det blir en träffpunkts kväll, tror det kommer bli super!

Julfesten pratades det lite kort om, är ju ett tag kvar som sagt :-)

Sen var det en viktig fråga, hur vi kan stötta problemet med diabetesbarnen i skolan som inte får den hjälp dom behöver. Vi har kontakt med för och grundskolenämdens ordförande här i Kungsbacka, skall vara med på rektorsträffar samt öka kunskapen, vi kommer ha som mål i föreningen att kämpa för en resurs till barnet med diabetes.

Efter mötet tog jag och Annalisa en fika på mcdonalds, det var mysigt att prata :-)

//linda

Jobbat en delad tur idag på äldreboendet, sjukt lång dag..7-21 och tre timmars rast mitt på dagen. På min rast passade jag på att ha ett litet mini möte med vice ordförande i Kba diabetesförening, vi planerade Kungsbacka diabetesförenings livets gång och vi arbetade fram ett förslag. Visst är det grymt kul med nationella projekt, insamlingsprojekt är ju min dröm att satsa stort på!

Nu är det dags för lantus (ooops sent idag!) men inte mkt att göra, alla kan glömma även jag..

Gonatt!

Linda

Idag:

Tränat med Shiva = jätteroligt

Sett på min city akuten box som jag införskaffade på gekås = härligt med en lugn och egen stund

Läst ut boken "varför gråter inte emma"= sorglig,gripande och verkligen en bok jag rekomenderar er att läsa. Skönt att lägga bort all annan fokus och bara fokusera på boken.

Promenerat med Shiva och willma = helt underbart!

Jobbat= mindre kul, dock roligt att träffa trevliga kollegor, fick mig många skratt = välbehövligt

Handlat = helt fantastiskt eftersom det resulterade i en fantastisk god kvällsmat bestående av lax,sill,potatissallad och ett kokt ägg.

Sett på livvakterna= Bra film, men lite läskigt eftersom jag är ensam här hemma ikväll hihihi..

Lindis

Hejsan!

Här kommer en liten gästbloggning från Astrid och Elin. Linda var jättesnäll och lät oss gästblogga på hennes grymma blogg.

Vem är då vi? Jo, vi har skrivit en bok som heter ”Du får väl inte äta wienerbröd?”, en överlevnadsguide för unga med diabetes typ 1. Det är en bok för alla unga med diabetes och de som har närastående med diabetes. Den tar upp sådant som ens läkare kanske inte berättar om och krossar de myter som många av er läsare säkert möter i vardagslivet.

Vi kommer ifrån Malmö, är båda 19 år och tog precis studenten. Elin har själv diabetes typ 1 sen 11 år tillbaka. Astrid har inte diabetes men har känt Elin sen barnsben. Boken gjordes som ett projektarbete i skolan, men har på grund av det fina mottagandet blivit något väldigt mycket större, vilket vi tycker är fantastiskt kul!

Boken kostar 40 kronor och finns att köpa på vår hemsida www.dufarvalinte.se

Gilla oss gärna på facebook: www.facebook.com/pages/Du-får-väl-inte-äta-wienerbröd

Ha en fin dag! /Elin och Astrid

Min dröm är ju absolut att bli helt frisk, jag önskar så att insulin och blodsocker var ett minne blott och att jag kunde äta precis vad jag ville när jag ville. Men det är en dröm jag har, nu gäller det att hålla sig till verkligherten och skapa sig en dröm.

Jag mår faktiskt allra bäst av att jag tar mitt insulin, håller koll på mitt blodsocker och jag kan faktiskt äta vad jag vill bara jag kompenserar det med mitt insulin. Jag bör se mina möjligheter istället och blicka framåt, då blir det lättare. Ibland är det svårt att se det så och vara tacksam över insulinet och min fantastiska lilla blåa freestyle mätare. Jag blir arg på insulinet som tar plats i min väska, blodsockerväskan försöker jag oftast pigga upp med ett charmigt utsénde, nu är den rosa med jordgubbar på, en gång har den haft pippi långstrump utsénde, lite barnsligt för min ålder kanske men den gjorde mig lite glad. Att vara glad och se positivt med diabetes är av yttersta vikt för att underlätta och göra det bra för sig.  

Det skall bli lättare och lättare, jag lär mig mer och mer, jag blir aldrig full-lärd men det är spännande, förr i tiden kunde jag inte ens tänka på att äta en dajm glass, idag äter jag en dajmglass, räknar kolhydrater och kompenserar det med rätt insulin, en promenad underlättar eller annan fysisk aktivitet. Det har jag lärt mig!

Man lär sig allt eftersom och det blir lättare ju mer information och erfarenhet man tar till sig, men ja ibland är det svårt att inse, då får jag påmina mig själv...

Linda