Framme i sundsvall
Nu har jag kommit fram till torpshammar och Boda borg, det är ett stort läskigt spökhus så hoppas man överlever hahahaha...
Tågresan tog sjuuuuuukt lång tid, efter 8.5 timme var jag framme i Sundsvall, sedan väntade en taxi på mig, Frida (också ledare på lägret) och Anja (deltagare på lägret), taxin kom eftersom tåget var försent.
Några deltagare har kommit idag och resterande kommer imorgon, än sålänge känns det jättebra, hoppas lägret blir super imorgon.
Nu skall jag sova några timmar innan jag skall möta upp 2 ledare som kommer halv ett inatt. :-)
Sov så gott :-)
Lindis
tåg mot sundsvall och ungdiabetes läger 2010!!
Sorry för dålig update men det har varit mycket fix med lägenheten, Rickard har kommit hem (FÖR GOTT!!!) och Shiva träning givetvis.
Just nu sitter jag på tågcentralen i göteborg och skall bege mig till sundsvall för ungdiabetes tonnårsläger 2010, är lite nervös men hoppas att allt går som det skall :-)
Nu skall jag hoppa på tåget.
Kram Linda
Diabetesläger
Midsommardagen
Idag bar det av till jobbet för min del klockan 12:30. Hade det jättemysigt med Shiva på morgonen,tog en riktig långpromenad och var länge ute och lekte med henne och fick också till en del träning. Blanda nytta med nöje helt enkelt :-)
Nu är Shiva hos sin husse så hon inte skulle behöva vara ensam när jag är på jobbet, känns dock nedrans tomt här hemma utan henne, men dem kommer och lämnar henne imorgon <3.
När jag skulle gå till jobbet idag uppmärksammade jag en smärre katastrof, hade fått punka på cyckeln och fick i panik springa till jobbet och här fick vi bevis på min dåliga kondition haha..
Pratade idag med Maritha som är kassör i Hallands diabetesförening och även lite huvud arrangör för lägret vi skall ha i sommar för barnen med diabetes mellan 6-14 år. Än sålänge hade det kommit in tolv anmälningar. Min sommar är fylld av diabetesläger. ett nu för ungdiabetes tonnåringar mellan 15-18 år som vi kommer ha i Torpshammar på lägergården Boda borg. Ett för hallandsdiabetesförening i augusti och två stycken till i slutet av augusti som är familjeläger på lägergårdenlysestrand, brukar vara mycket uppskattat!
KRAM
MIDSOMMAR
GLAD MIDSOMMAR BLOGGEN!!
Denna midsommar har ju inte direkt varit som alla andra eftersom jag hade jobb idag. Så mellan 16-21 befann jag mig på jobbet.
Sedan bar det av för att hämta Shiva och sedan bege sig till Emmas midsommarfest. Det var trevligt men Shiva va lite jobbig att ha med när dem spelade brännboll eftersom hon ÄLSKAR bollar. Men det var bra träning :-D
Imorgon blir det jobb igen, kul midsommar helg va?? haha..
Kram på er alla
lantus och magkänsla
Inatt kunde jag inte somna medens Rickard somnade som en stock, jag låg och vände o vred på mig länge innan jag kom på va det var som gjorde att jag inte kunde somna, jag hade glömt ta mig lantus!!!!!
oj tänk om jag hade somnat och vaknat upp idag utan lantus i kroppen, uch.
Men som tur är ville inte kroppen somna och jag tillslut kom på vad det var jag hade glömt.
Smart Linda!
Lantussprutan är viktig och jag behöver den för att överleva, att glömma är mänskligt men lantus får ALDRIG glömmas.
Larming
Även ifall det är midsommar så kan jag inte hålla fingrarna i styr från att träna och Shiva verkar tycka det är så roligt så vi har varit ute och tränar larming med selen som ni ser på bilden. Ser ni flärpen "Följ mig"? Den tar hon i munnen och har i uppdrag att gå fram till någon ifall jag säger ordet "Larma", åå det är så roligt att träna hund!
Juni 24, 2010
Nu är jag och Shiva hemkommna från en härlig förmiddag på slottsskogen där vi har haft träning med våran instruktör. Det var jätteroligt.
Vi tränade momentet "larma" som gick oerhört mycket framåt idag, det känns bättre för vardag. Momentet "hit" där vi övade med störningar, instruktören lekte med en boll men hon skulle enbart springa till mig, det gick jättebra.
Det som inte gick bra var "loss", hon släpper inte leksakerna den busiga lilla krabaten, så det var envis kamp mellan oss :-)
Överhuvudtaget var det ju bra miljö träning att åka pendeltåg,spårvagn, vara på slottsskogen. Ja ni fattar. Det är så roligt att jag fått chansen att träna Shiva, hon gör sådana framsteg och får mig verkligen igång om dagarna, här ligger man inte på latsidan när man har en schäffer det kan jag lova er haha..
På tåget hem satte sig en man brevid mig som var nyfiken på Shivas röda SOS väst. Jag berättade att hon skulle bli diabeteshund och då blev han eld och lågor, frågade mycket och sedan berättade att han hade en nära vän med diabetes. Jag blir också eld och lågor och frågar om hon är medlem i diabetesföreningen och det var hon ju inte. Då får dem mitt nummer och skulle genast gå in som medlemar båda två, snacka om spontan medlemsvärvning :-) Det gillar vi! Förbundet behöver absolut fler medlemar och det är vi som måste börja prata och bli öppna om att det finns ett diabetesförbund och föreningar. Jag önskar att fler såg möjligheter med diabetesföreningarna istället för problemen.
På eftermiddagen blev det jobb 16-21 och på kvällen kom min underbara Rickard hit som muckade från lumpen idag, ååå jag är så lycklig. Snart väntar samboskap för oss två, wiiie :-D
//Lindis
Okunskap
Ett brev som en diabetesmamma diktat ihop, tycker det är så bra och ärligt så ville att ni skulle få ta del utav det också.
Hur tycker ni andra diabetiker att ni blir behandlade utav allmänheten?
Själv skall jag säga att jag blivit otroligt bra bemött och otroligt dåligt bemött, jag kommer aldrig glömma när språkreseledaren bad mig gå in på toaletten när jag skulle hålla på med min diabetes, aldrig glömma tanten i affären som kom fram till mig och mamma och sa att vi absolut inte skall köpa light och borde skämmas som stöttar en sådan "farlig" dryck, eller läraren som skällde ut mig för att jag lekte med mobilen när jag enkelt och diskret ville kontrolera mitt blodsocker, eller varför inte kvinnan på mcdonalds som blev illamående utav att jag tog insulin vid maten och inte var tillräckligt diskret.
OCH jag kommer aldrig glömma Rickards ord, Linda det är dig jag vill vara tillsammans med, jag bryr mig inte om ifall du har diabetes eller inte jag kommer alltid finnas för dig. Eller min systers tappra försök att hjälpa mig ur det låga blodsockret under semestern i Thailand, trots att jag inte var ett dugg trevlig mot henne då stod hon tappert vid min sida och lovade mig trygghet, eller alla diabetesbarnen i föreningen man blivit förebild för, en liten 4 åring vi har hade tagit med sig diabetestidningen till dagis och visat reportaget om mig och Shiva. Eller min egen lärare som stöttade upp mig i alla lägen och höll det där lite vakande ögat och uppmärksammade om jag inte klarade av skolsituationen pga sockret.
Man har blivit otroligt olika bemött, vissa har lite mer kunskap än andra, det negativa beror enbart på okunskap tror jag och det vill jag arbeta för att få bort, det är så trist att folk med diabetes skall behöva försvara sig pga sin sjukdom, det vill jag motarbeta. Hur skall man börja tycker ni? 
//Linda
Till alla er snälla som vill ge välmenande råd till oss som lever med diabetes typ 1
Med anledning av att jag börjar få en massa råd igen om att bota min sons diabetes med kost:
Levande föda är bra på alla sätt
och mycket gott. Filmstjärnorna kallar det raw food.
Men det kan endast bota diabetes typ 2, som är
en mer livstilsrelaterad och mer ärftlig sjukdom.
Diabets typ 1 är en autoimmun kronisk sjukdom
där immunförsvaret förstör betacellerna som producerar insulin.
Insulin är inte något dåligt, inte något farligt att tillsätta.
Insulin är ett livsviktigt metabolt hormon.
Utan insulin svälter kroppens celler ihjäl. Kroppen blir helt utan näring.
Om vår son skulle äta rawfood och sluta med insulin skulle han dö.
Och det skulle gå fort, på ett par dagar bara.
Det händer ungefär vartannat år att någon förälder struntar i läkarnas
anvisningar och försöker bota sitt barn med kost - alla dessa barn avlider.
När en enda insulinspruta skulle kunna ha räddat dem.
Jag tycker det är fruktansvärt och jag lider med dessa barn som fick må så dåligt
och dö en så hemsk död, orsakad av ovetande föräldrar.
Det är mycket olyckligt att alla tänker på diabetes typ 2 så fort man nämner diabetes.
Det blir så många missförstånd.
Det är ju egentligen två helt olika sjukdomar.
Men jag vill heller inte lasta typ 2 diabetikerna för en särskilt dålig livsstil heller, eftersom typ 2 t ex är mer ärftlig än diabetes typ 1.
En människa kan alltså få diabetes typ 2 trots att hon varken är amerikan eller kakmonster eller McDonalds-narkoman.
Jag tar tacksamt emot råd men ibland blir jag sårad och undrar
om människor inte förstår att vi redan kollat upp allt,
efter att ha levat sju år dygnet runt med denna allvarliga sjukdom.
Att vi är korkade och bara gör som vi blir tillsagda?
Att de specialister som utbildat oss är helt korkade de också?
Att en yogi från USA vet bättre än tusentals läkare och forskare?
Det blir liksom väldigt ytligt och upplevs av mig som en stor klapp på huvudet.
Som om vi som lever med diabetes dygnet runt, och alla läkare med oss, har missat något.
Jag har under årens lopp fått höra att vi kan bota min son med
1. Blåbär
2. Akupunktur (Jag har sett med egna ögon folk bli botade i Kina mm mm )
3. Qi Gong (Jag har sett med egna ögon folk bli botade i Kina mm mm )
4. Yoga (Jag har sett med egna ögon folk bli botade i Indien mm mm )
Att vi inte ska ta så många blodsockerprov som läkarna lärt oss,
utan mer "känna oss fram."
Allt detta är fel. Det är blodsockerproven som hjälper oss.
Trots att min sons små armar ser ut som en sprutnarkomans.
Jag har stort tålamod. Och jag vet att ni som kärleksfullt ger mig råd inte menar illa.
Men jag ljuger om jag säger att jag inte blir sårad.
Så jag provar nu en ny strategi, för jag tror den också har effekt.
Dvs att berätta hur det känns att sitta inne med sådan specialkunskap
och ändå få stå ut med så mycket okunskap.
Min man fick t o m bråka med akutläkaren på sjukhuset när vår son åkte ambulans i julas.
T o m läkare och sjuksköterskor har för dålig kunskap om diabetes typ 1.
I sju år har jag milt och tålmodigt svarat och hänvisat till typ 2.
Men idag hade jag inte det tålamodet.
Jag vill vara ärlig.
Jag blir arg och ledsen när jag får ytliga och lättvindiga råd hur jag ska bota min son
som lever med den obotbara sjukdomen diabetes typ 1.
I ärlighetens namn.
Ami
Hej!
Idag började dagen med ett besök från min ingifta moster och mina kusiner. Det var supermysigt, vi hann med en promenad och en massa tjöt vid fikat. Min yngsta kusin är bara 1.5 år så jag passade på att passivitets träna Shiva, hon satt så bra och tryggt vid min sida.
Jag var förberedd när dem kom så jag snabbt kunde börja muta Shiva med godis ifall hon skulle börja skälla, vill inte misslyckas, därför måste man vara förberedd.
Eftermiddagen spenderades på minigolfbanan med Roger, Helena och Henrik. Jag kan ju säga att jag inte avnn i alla fall hihi. Sedan blev det lite kvällsmat på Sibylla.
Kvällen spenderades med Shiva träning, i början var det verkligen katastrof och vi fick inte alls till det. Men när vi fokuserade lyckades hon markera rätt burk, ta flärpen i munnen osv.
Har varit med om två för mig väldigt jobbiga situationer både i måndags och tisdags, press och stress höjer mitt blodsocker till skyarna. Idag kom "rekylen" utav det höga värderna jag haft dem senaste dagarna så gått o haft jätteont i magen, kli i ögonen, trötthet, huvudvärk och lite deppighet. Högt blodsocker gör mig otroligt deppig och ledsen. När jag var liten resulterade det i att jag blev väldigt "mammig" mamma = trygghet. Men hoppas att resterande veckan blir bättre.
Nu skall vi ta en kvällspromenad innan läggdags :-)
Kram
Helg med vänner
Igår kom mina och mina syskons barndomsvänner hit från Helsingborg och hälsade på, det var jättetrevligt. Igår hände en massa skoj, kubbturnering, fika (med min hemmagjorda glass mmmm), sällskapsspel, grillning, hundpromenad, Shiva lek, tittade på bröllopet. Ja vi fick allt gjort en hel del.
Idag åkte vi till tjolöholmsslott och promenerade där tillsammans, Shiva verkade också tycka det var en riktigt mysig utflykt.
Sedan lämnade vi Shiva och åkte till restaurang Buffé för att få i oss lite mat.
Eftermiddagen och kvällen har bestått utav stenhårt körkortsplugg, hoppas hoppas jag klarar teorin!!
Kram Linda
Jag, Shiva och Erika utanför Tjolöholmsslott.
Viktoria fick sin Daniel
Idag har Sverige fått en prins til och kronprinsessan Viktoria har gift sig, jag satt med några vänner och kikade på bröllopet, det var vackert tycker jag. Kronprinsessan var otroligt vacker med sin bröllopsklänning med det långa vita släpet. Jag får faktiskt säga att jag blev rörd när Kung Carl-Gustaf höll tal, När Olle Westeling höll tal och när folkets jubel jublades för det fina brudparet som kommer bli ett bra ansikte utåt för Sverige
Jag älskar kärlek och romantik!
Visste ni att kronprinsessan är barndiabetesfondens beskyddare?
Aldrig att jag kommer acceptera sjukdomen
Tidningen diabetes kommer ut 4 eller 6 gånger per år kommer inte ihåg riktigt. Jag tycker den är riktigt intressant att läsa och får ofta inspiration,intresseväckelse, sorg eller pepping utav tidningen, den berör mig helt enkelt.
I detta nummret på sidan 44 kan man läsa spalten "Brev från läsarna", där är det en tjej som har gett respons på en annan tjejs artikel om sin diabetes, artikeln heter "Mitt tonnårs liv, som alla andras nästan".
Där är det ett brev från en peppande tjej som anser att man skall acceptera sin diabetes till 100 % för att leva ett så bra liv som möjligt. Varför älta något som det inte finns en lösning på frågar hon också.
Åå va härligt med en så rätttänkande och positiv tjej, jag själv kommer aldrig acceptera min diabetes till 100 %, eftersom jag känner att jag får kämpa så mycket i motvind, att vi aldrig kan samarbeta och jag vill inte vara sjuk. Så aldrig att jag kommer acceptera denna sjukdom, men jag kommer respektera att den finns i mitt liv och jag kommer arbeta för att den skall vara en sådan liten men naturlig del i min vardag. Efter 15 år som diabetiker rycker jag fortfarande till lite när jag skall sticka mig i fingret för att kolla blodsockret, tvekar fortfarande inför lantussprutan, suckar och blir fortfarande förvånad över blodsockersvängningarna.
Ja jag kommer aldrig att lära mig leva med denna sjukdomen fullt ut, jag rent utsagt avskyr ordet diabetes MEN jag kommer arbeta för att hitta genvägarna, jag kommer tillåta mig vara arg för att sedan förstå hur mycket lättare det är när man har glöden och motivationen, jag kommer följa mottot "It´s up to you, dont limit our self" och jag kommer sträva efter ett bra och välbalanserat liv.
Jag kommer aldrig acceptera sjukdomen men respektera skall jag göra för att då blir det mycket lättare tror jag!
Kram från Linda
16/6-10,redan?? shiiiit va tiden går fort!
Idag började dagen med körlektion på körskolan (uppkörning börjar närma sig och jag är TOKNERVÖS!!!), men men går det inte så får jag bara boka om provet och göra om det.
Sen cycklade jag hem och då väntade hundträning med våran sos instruktör som gick SUPERBRA, vi tränade på larmningen med västen som ibörjan inte gick perfekt och shiva var ofokuserad men vi peppade igång henne med leksaker, Shiva jobbar inte gratis minsann ;-). Nu tar hon tag i flärpen som är på västen och går några steg fram, bättring sker absolut!
Vi tränade doftträning också med "min diabetesdoft", det markerade hon bra idag.
Vi övade på momentet "stanna" med störningar, min instruktör hade med sig Mia som jag också känner, hon är aktiv inom SOS och åker permobil, hon tog ut sin hund och åkte fram och tillbaka samtidigt som Shiva skulle stanna på mitt kommando, det var tufft för Shiva men hon klarade det galant enligt min åsikt!
Det var en superrolig träning, sen ängnade jag eftermiddagen åt att städa mitt rum och det var veeeeeeeeeeeeerkligen behövligt haha.
På kvällen åkte jag,mamma och min syster på tupperwear party, va ju på ett förra veckan också. Men idag kom jag inte hem lika fattig som sist, köpte en sådan behållare som man lägger mat i för att den skall hålla sig varm när man serverar den, kostade 299 så det var ingen katastrof summa att betala i alla fall och det är ju en sådan sak man har kvar i 15 år så kommer inte behöva köpa en sådan på MYCKET länge.
Lägenheten går framåt, imorgon åker jag och mamma för att beställa köket på IKEA,spännande!
Kram Kram
P.s I aftonbladets tidning Sofies mode finns det ett reportage om mig och diabetes, tidningen kostar 15 kronor.
lägenhet
//Linda
Möte med hallandsdiabetesförening
Det rapporterades om en Boule familjeaktivitet dem haft i Varberg, det hade visst varit väldigt lyckat. Den nästkommande aktiviteten är i Falkenberg där det skall grillas och spela strandspel 12/9.
Diabetesdagen som Hallands diabetesförening firar den 2:e Oktober kommer bestå av föreläsning med dietist, kommer bjudas på lunch och en frågesport, spännande spännande!
Världs diabetesdagen kommer vi ha i Kungsbacka den 14:e November. Hoppas den blir lika lyckad denna gången, förra året kom 90 personer!!
Nuär jag trött o vill sova :-)
Kram
uch va illa det kan gå ibland..
Dagen idag ahr varit relativt lugn schema mässigt, började dagen med lite sovmorgon, sen tog jag Shiva och gick ut och sprang.
Efter det bar det iväg till affären för mig och mamma där vi tittade på kör (hittade inget av intresse, blir IKEA imorgon), sen så släppte mamma av mig vid körskolan för att jag skulle plugga teori, i bilen går jag ifrån min mobil och plånbok och givetvis händer det som inte får hända, jag blir låg!!
Sitter framför datorn på körskolan och klickar i svaren på frågorna som datorn visar upp, man pluggar så för att det skall bli så riktigt som möjligt inför et riktiga provet. Situationen blir följande, jag får dåliga resultat,kan inte konsentrera mig, tycker att alla är högljudda ( i min "låga värld" så sitter alla och skriker,väsnas och är allmänt störiga) så jag sitter och håller för öronen medans jag klickar i svaren. Kommer fram till att allt inte är som det skall och tar ett värde som visar för lågt och jag kopplar ju inte alls att jag borde låna en telefon och ringa mamma som skulle få hämta mig. Istället tar jag den långa promenaden (30 minuter) hem, fötterna känns som jag har tegelstenar som skor och promenaden är väldigt läskig och ansträngande., Men jag lyckas ta mig hem och får där snabbt i mig mjölk och annat nödvändigt.
Men fy va illa det kan gå när man är tankspridd diabetiker...
Shivas värsta ovänn
Katten var inte rädd för hundar dock så den stod på gatan vi var tvungna att gå över så jag passade på att träna Shiva i kattmöten, hon skällde morrade och drog. Jag höjde inte rösten men var bestämd, klappade på henne och sa att hon var duktig när hon inte skällde. Satte mig ner brevid henne.
Tillslut när katten hade försvunnit fick Shiva lukta på stället där katten hade varit för att få sig en uppfattning om va det är för läskig krabat som hon är så fruktansvärt reserverad mot.
Jag tänker se till att vi möter på massa katter så hon får träna på dem, inte tusan tänker jag ha en hund förresten av livet som inte tål katter neeeij!
Ibland är det bra att hjälpa hunden med saker den är rädd för, stötta upp den och visa att det inte är så farligt.
Det hjälper inte hur mycket jag än skulle gapa och slita i kopplet, här behövs det en lugn och sansad matte :-)
pust pust pust
Jag kom igenom min runda och avslutade morgonen med ett värde på 7.2 snacka om total lycka!
Nu skall jag och Shiva pusta ut lite efter våran ansträngande morgon hihi..
Kram Lindis och Shiva
Idag är det söndag :-)
Idag är det söndag vilket för min del har bestått utav en kort arbetsdag nämligen mellan 07:00-12:00, sen begav jag mig direkt hem för att hämta Shiva och ta med henne på hundsim med www.hundiharmoni.se , Ni kan hitta dem på facebook också genom att söka på hund i harmoni .
Shiva älskade varenda sekund i vattnet och simmade jättebra. Efteråt så blir hon Sveriges gosigaste,snällaste och tröttaste hund, det gillar vi :-)
Eftermiddagen och kvällen spenderades med en promenad med helena och hundarna, LOST boxen och fix med lägenheten nu har pappa börjat sätta upp tapeter i mitt blivande vardagsrum det blir sååååå snyggt :-D
KRAM
P.s Idag är det sista gången Rickard åker till lumpen, sen är det MUCK!!
fix trixs=)
Idag har det grejats som tusan med min och Rickards blivande lägenhet. Rickards föräldrar kom redan klockan 09:00 imorse så vi har verkligen grejat hela dagen, tapetserat,slipat väggar,spacklat och lagt golv. Mycket när det är sådan helrenovering, det skall bli såååååå roligt när det är färdigt!!
Kvällen har spenderats med Shiva och LOST, Rickard åkte hem till sig idag eftersom jag skall upp och jobba tiiiidigt imorgon bitti. Men jobbar kort dag bara 7-12, måste dryga ut kassan och ta varje arbetspass jag kan få även ifall just detta passet inte är många timmar.
Kram
Möte med diabetsföreningen
Idag spenderades kvällen med styrelsemöte med Kungsbacka diabetesförening där jag är ordförande. Det var ett givande möte där det planerades mycket spännande och intressanta aktiviteter.
Jag har bokat en föreläsning som en fotvårdsterapeft kommer och föreläser på som handlar om diabetes och fotvård, en annan styrelsemedlem har bokat föreläsning med de båda diabetessköterskorna både från barn och vuxen avdelningen, tänk er vilken häftig kombination!
Sen skall vi försöka få en diabetesläkare också till föreläsare i slutet av året.
Vi skall ju ha en utflykt på Österö fårfarm på lördag men vädret verkar inte tillåta detta så vi får väll se hur det blir med detta :-S
På mötet diskuterade vi också Kungsbacka barnmottagnings detist bok som släppts som handlar om Diabetes och celaki vi bestämde att köpa in och marknadsföra detta till våra medlemmar, diabetes och celaki är ju ett stort ökande problem och vi i föreningen vill ju underlätta för våra medlemmar som har dessa dubbel diagnoser. Jag skall se om jag kan få hem en bok så ni kan få en glimt av den=)
Det var ett trevligt möte!
Kram Linda
Låg och otrygg
Idag när vi var och handlade kände jag mig lite låg men fortsatte ändå att strosa runt med mamma och syrran, vi var på indiska dem provade kläder och jag stod mest och hämtade eller lämnade plagg som inte passade dem. Tillslut så påtalar jag att jag inte känner mig bra och skulle behöva äta, mamma säger till mig att dem skall prova färdigt lite kläder så kunde jag gå och köpa något så länge. Nej säger jag och fortsätter strosa runt i affären.
Tillslut så bestämmer jag mig för att gå till körskolan istället eftersom jag ändå inte var sugen på att kolla på kläder, går iväg låg och lite ledsen, jag lyckades ju inte förmedla mitt budskap om att jag behövde ha med mig någon.
Köper lite godis att stoppa i munnen och sätter mig på körskolan, vilket blir kaos eftersom blodsockret är kaos och jag känner mig upprörd och "ensam".
Går hem och känner mig besviken över dagen, fräser åt mamma att dem kunde väll följt med mig o ätit?? (har inte fått upp värdet än), mamma säger SJÄLVKLART hade du bara bett mig så hade jag följt med dig med en gång och ger mig en kram, en sådan kram som bara hon kan ge.
Får i mig mat, upp blodsockret = trygg igen, självförtroendet kommer tillbaka och jag blir mig själv igen.
9/6-10
Idag har varit en bra dag, jag sov ända till kvart över 9 haha men det kändes välbehövligt nu när man gått upp 6 två dagar i streck.
Dagen började med en Shiva promenad, sen bar det av med syrran och mamma till kungsmässan för dem skulle kolla på kläder, själv får man ju hålla i plånboken lite nu när man skall bli sambo mycket som skall inhandlas och styras upp. Shivas försäkring skall betalas också SUCK va allt skall kosta pengar jämt haha..
Sen har jag försökt få tag på lägerdeltagare som kommit med på ungdiabetes läger men idag är det inte många som har svarat i telefonen. Får göra ett nytt försök på fredag för då är jag ledig, imorgon blir det jobb från 7-16 och sedan möte med min underbara diabetesförening här i Kungsbacka.
På tal om diabetesförening så har jag också bokat en föreläsning som kommer handla om diabetes och fotvård, ämnet känns inte så jätteaktuellt för mig men det har varit eftertraktat bland våra äldre medlemar och som ordförande måste jag ju se till hela föreningens intresse.
Självklart har jag som vanligt suttit på bilskolan idag också, gick inte så super idag som igår men men bara att fortsätta kämpa med den där nedrans teorin!
På kvällen blev det tupperware party för min del (japp jag vet vuxenpoäng till Linda * 1000 haha), gick dit med inriktningen att inte köpa något alls men kom hem 600 kronor fattigare haha..Köpte en kanna, fyra glas och en isglassbehållare. Är ju så roligt att köpa sådana saker nu när jag skall få ett eget hushåll att köpa mig lite sådana prylar så det fick det vara värt helt enkelt. Isglass behållaren är ju super nu till sommaren så man slipper proppa i sig massa onyttigheter istället kan man blanda lite funlight saft,lägga in i isglassbehållaren, in i frysen och vips så har man trollat fram en god isglass!!
Det bjöds på fika på partyt och hon som hade partyt hade köpt sockerfria kakor till mig, blir glad att någon tänker på mig så speciellt och anstränger sig för min skull. Jag själv brukar inte äta sockerfria kakor o sånt, brukar kompensera med insulin om jag vill ha något men blev oerhört tacksam över gesten!
Nu skall lilla jag sova för att orka upp imorn=)
KRAM
8/6
Idag börjades det med tiiiiidig körskola för min del, kvart över 7 satt jag i bilen och sen pluggade teori. Det gick bra den här gången, superskönt kanske kan körkortet bli mitt snart!!
Förmiddagen spenderade jag med att ringa runt till deltagarna som kommit med på lägret med ungdiabetes i sommar, det var roliga samtal att ringa. För er som är intresserade av en plats på lägret skall ni veta att det fortfarande finns platser kvar, skriv ett mail eller blogginlägg så tar jag kontakt med er.
Sen var det Shiva träning med våran SOS instruktör som stod på agendan och träningen gick helt ok och Shiva hade roligt men man känner sig verkligen som en första gång hundägare ibland när man gör vissa nybörjar fel, det som jag måste bli bättre på är att JAG skall förmedla till Shiva vad hon skall göra, hon kan ju annars inte förstå det.
På träningen gick vi igenom momentet larma, vi har fått en ny väst till Shiva som ni skall få se kort på imorgon, den tänker jag ha på henne när jag går ut ensam på promenad. På västen är det en flärp där det står "hjälp matte". Shiva fick i uppdrag att gå ifrån mig och "larma" till Ninna (vår instruktör). Hon skulle ha med sig Ninna hela vägen till mig och hos mig var det MASSA godis och beröm.
Sen övade vi på momentet "stanna", jag släpper kopplet, Ninna lockar, Shiva springer och jag säger STANNA. Kastar där godis så att STANNA alltid blir jättespännande att göra. Förstår ni konceptet?
Vi övade även doftträning, det gick bra!
På kvällen kom Mine och Ansa hit på fika, suuuuuuuupertrevligt! Det var så längesedan jag bara umgicks med vänner och hade en rolig kväll!
KRAM
7/6-10
Hej hej!
Idag har det varit en relativt behaglig dag och det är inte mycket som gått snett i alla fall :-)
Dagen började med tidig uppstigning, redan klockan halv 6 eftersom jag skulle vara på jobbet kvart i 7. På jobbet var min syster som började sin brevidgång idag, mycket mycket trevligt att få systra mi till jobbet. Jag pratade också med chefen om att börja gå lite nätterså man drygar ut budgetten lite och det skulle visst gå att ordna, härligt härligt!
Efter jobbet cycklade jag direkt till körskolan där jag satsade på att få alla rätt på provet men fick bara 60 behöver 3 poäng till, suck börjar tro att det är omöjligt att skaffa körkort för mig men, ingenting är omöjligt som Gunde säger :-) hehe..
På kvällen passade vi på att åka ut och övningsköra och så åkte vi till elgiganten för att beställa kyl,frys och spis till min och Rickards nya lägenhet, känns underbart!!
Efter det åkte jag och pappa ner med hundarna till landet och lät dem springa i den stora trädgården, Shiva fick små uppdrag, bland annat skulle hon hitta alla bollarna jag gömt i trädgården, hon letade tusanimej upp varenda en! Vilka nosar hundar har alltså, jag är fashinerad!!
Nu tar jag det lugnt för inte tusan blir det någon sovmorgon imorn vetni, då skall jag sitta i bilen på körskolan kvart över 7 aaaaaaaaaaaaaaaa, livet kunde vara roligare och lättare ibland tycker man. Men men destu mer saker i "måste" högen man lyckas checka av, destu mer roligare saker finns det kvar.
Kram på er!
Nattlig insident
Sen dyker nog en sådan där tanke bubbla upp "aa just det min flickvän har diabetes" i Rickards huvud. Jag väcks ännu en gång. Grattis Rickard ett poäng till dig hihi!!
"- Älskling jag tror nog att du bör kolla ett värde"
Blodsocker på 2.1, jag får druvsocker och båda somnar om, Rickard dock med lite dåligt samvete hihi..
Ibland är det svårt att hänga med i svängarna, speciellt när det är natt och man är trött :-)
Fullt ös medvetslös!
Nu har vi inte hörts på några dagar men Rickard kom hem i torsdags så ni kan ju gissa vart mitt fokus har varit hihi, innan Rickard kom i torsdags så åkte jag och Shiva till varberg och skulle träffa Annika och Emelett som är ett diabetes eckipage från SOS, vi skulle miljö och diabetesträna ihop.
Det var supertrevligt och Shiva skötte sig galant, hon va nyfiken på Emelett men vi valde att inte låta dem hälsa men skulle klara att sitta vid sidan medans vi fikade på gräsplanen på varbergs fästning, supermysigt!
Sen körde vi diabetesträning med våra banor och burkar, Shiva hittade och markerade rätt doft många gånger.
På kvällen åkte jag hem till Rickard, där tog vi det lugnt och bara njöt av varandras sällskap.
På fredag så stod det studentuppvaktning på agendan, så klockan 12 var vi på Drottning Blankas gymnasieskola och hände gosedjur kring halsen på många kompisar som tog studenten. Sen gick vi på min närmaste vän Mines studentuppvaktning. På kvällen blev det jobb för min del.
Lördag, renovering av lägenheten där jag och Rickard skall bo. Heela dagen och på kvällen bar det iväg till Rickard vi åkte ut själva på kvällen och åt pizza. Sen köpte vi en film som vi såg på(Bröllopsfotografen) kan varmt rekomendera den filmen!!
På natten fick jag sota för "myskvällen" som bestott utav pizza och godis, låg högt hela natten och vaknade sedan på 22.2, skit också!
Söndag..Jag har gjort en hel del saker idag. Tränat tävlingslydnad med Shiva, lärde ju mig lite om det på kennellägret, det är inget jag vill börja med men tycker det är roligt om hon kan momenten. Så vi gjorde linförhet och "kryp". Rickard hjälpte sin pappa med ved när vi tränade efter det gick vi ut och la spår till Shiva, det uppskattades från hennes sida kan jag lova :-)
Sen har jag hunnit se en film och umgåtts lite med Rickards mamma, mycket trevligt!
Rickard körde hem mig när han skulle till lumpen, tårarna sprutade som vanligt när han åkte men nu är det ju faktiskt bara 18 dagar kvar för honom, gud vad jag längtar!!
Hur har ni själva haft det i helgen??
Kram på er!
Shiva SOS träning i Varberg
Shiva
Annika och Emelett
Emelett går igenom banans burkar för att hitta diabetesdoften
text från hedeforsen.se ang kennellägret
Nu var det över för denna gång. Lägret varade från torsdagen den 27 maj och avslutades med lunch kl 14 på söndagen den 30 maj. Tiden går ibland alldeleles för fort och man önskade att man hade haft några dagar till. Nästa år satsar vi på att lägga till åtminstone en dag till. Vi hade nöjet att få träffa så många ur vår uppfödning och det är så roligt att se att alla är så duktiga och verkligen vill arbeta med sina hundar. Vi har haft tur att få så fina valpköpare till våra hundar. Dagarna har varit fulla av aktiviteter med spår, uppletande och lydnad. På kvällarna har vi haft skoj vi har bland annat haft en trevlig poängpromenad med mycket knepiga frågor författare Catrina Björk. En av kvällarna höll Linda Barknetz ett föredrag om diabeteshund och berättade då om sin egen hund Hedeforsens Åfelia som kallas Zhiva som hon håller på att utbilda. Det var ett mycket fängslade och gripande föredrag som uppskattades oerhört mycket av deltagarna. Vi vill rikta ett speciellt tack till Susanne Kihl som gjorde ett kanonjobb. Avslutningsvis vill vi Elisabeth och Reino tacka för ett givande läger.
Är ni intresserade av hedeforsen kan ni gåp in och kika på deras hemsida: www.hedeforsen.se
//Linda
Tankar
Jag tror det är viktigt att ha något positivt med diabetesen för att inte deppa ihop totalt, för mig är det Shiva. När allt kändes så kaotiskt med blodsockret och jag inte kunde sova igår så la sig Shiva tätt tätt intill mig och jag kramade om henne, hon gav mig, kärlek,styrka och värme. Vad skulle jag vara utan min underbara Shiva?
Nu gäller det att hitta någon/något åt er, vad tror ni är en bra pepping? En kompis?en distans kompis men är grymt bra på att lyssna? eller kanske är du en sån som inte vill prata så mycket utan bara komma bort och ha lite roligt? Hitta någon som ger dig positiv energi som du trivs med, personer som bara stjäl energi de såkallade "energi tjuvarna", dem får hitta andra vänner än dig, vad tydlig och bestämd låt dig aldrig överköras.
En bloggare kanske? Jag får jättemycket styrka genom att läsa andras bloggar, man får veta att det är fler som går igenom denna helsikes sjukdom och har precis samma tankar eller helt olika, då kan ju jag lära mig något nytt!
Diabetessköterskan, jag vill bli en distanskompis med min diabetessköterska, jag vill kunna vara öppen och tydligt, detta fungerar inte för mig, vi får hitta en annan lösning. Och då skall vi tillsammans hitta något som passar mig bättre. Hon får inte köra över mig, diabetes är för mig väldigt privat, jag blir tokig av folk som hänger över mätaren när jag kollar sockret eller frågar nyfiket, va låg du på??? Säkert i allvälmening men för mig är det privat och jag säger själv om jag vill berätta.
Diabetesföreningen, det ger mig SÅÅ mycket att jobba för den, att träfa alla diabetesbarn på våra aktiviteter, föräldrar och annhöriga på föreläsningar, diabetiker på tonnårsträffarna och givetvis de äldre med diabetes. Jag blir glad och mår bra i diabetikers sällskap, skulle behöva mycket mer tid till diabetesföreningen för att må bra och acceptera min sjukdom fullt ut.
Lite tankar som kommer upp en kväll som denna efter en hektisk och jobbig period.
Man vill ju som sagt bara må bra!
Passiv
Idag har jag tagit det väldigt passivt för att lugna ner kroppen och få en balans igen. Jobbade idag 7-12, sen åkte jag, mamma och pappa in till Göteborg oc köpte golv,tak och klinker till min och Rickards blivande lägenhet, känns grymt att man kommit igång så bra med allt, snart är det kanske till och med färdigt!! (Lite optimistiskt kanske men men haha).
Sen blev det att plugga på körkortet och greja lite med nedervåningen, min uppgift har varit att dra ner tapeter. Samtidigt tränade jag Shiva i passivitet genom att hon ansvarade för att ligga lugnt och stilla i rummet medens det var rulians runt om henne, gick jättebra.
Nu skall jag städa iordning i mitt kaotiska rum så man har något att sova på allt ligger huller om buller haha, men vad är det man säger? Om det är ostädat är det ett tecken att man har vettigare saker för sig än att städa! De där orden kommer alltid peppa mig när det är för stökigt haha...
Kram på er
