Snacka om att ångesten är total, jag känner att jag inte passar in på lärarprogrammet. Det är dags att ta tag och hitta passion och glädje. Min passion och glädje hittar jag i att arbeta med det jag tycker om. jag vill jobba med diabetesfrågor, det finns ju inte riktigt en tjänst till det. Kanske kan jag starta mitt eget inom området? Jag har i alla fall tagit ett steg i rätt riktning, sökt andra utbildningar som verkligen resulterar i min passion och mitt liv. Imorgon kommer beskedet, kanske kommer jag inte in någonstans? Vad gör jag då? Är jag var på lärarprogramet? Njaa är det det jag vill? Nej det är det inte!

 

Imorgon klockan 13 släpps antagningsbeskedet, jag vill veta nu!!

 

Lindis

Detta är något jag verkligen skulle behöva "Timesulin" http://timesulin.com/, något som visar mitt förvirrande jag

att jag har tagit eller inte tagit mitt insulin. Hur många gånger har man inte stått där helt ställd och inte kunat svara för om jag tagit mitt insulin eller inte. Rädslan av att ta dubbeldos är stor.

 

Detta skulle faktiskt kunna hjälpa mig! Såg att den är riktigt dyr. Varför skall allt vara så dyrt?

 

Jag träffade skaparen av "Timesulin" när jag var i Dubai på konferens.En riktigt kreaktiv entrepenör.

 

underbart, absolut värt att uppmärksammas :)

 

Det känns ibland som när man har drabbats av diabetes så kan man ibland få mer "go" i sig och just göra sådana saker. Jag själv är ju faktiskt ganska feg av mig och vill inte riktigt utsätta mig för den sortens prövningar, men ibland blir jag sugen att våga. Hade känts bra att göra något sådant som en grupp. Sedan kanske föra dagbok hur det går och därmed kunna tipsa andra vad man bör tänka på. Kan inte någon börja ett sådant projet så jag kan få läsa en dagbok och inspireras!

 

Jag var en gång på Lillys uppmärksamande av världsdiabetesdagen i Göteborg, där pratade Anders Ljungqvist (rådsmedlem i Ung Diabetes) om sin volentärresa i Afrika. Jag tror ju typ att jag inte kan göra sådana saker pga min diabetes. Men destu mer jag lyssnar på andra som gjort saker "trots" sin diabetes så blir jag peppad och inspirerad. Har du gjort något sådant och vill dela med dig? Vore spännande att veta mer om era projekt!

 

Kram Linda

 

 

Hej!

 

Sitter och läser tidningen "Diabetes" som man får om man är medlem i diabetesförbundet, det är en intressant och givande tidning som håller mig uppdaterad om allt i diabetesvärlden som man bör ha koll på. Innehållet som fashinerar mig denna gången är givetvis reportaget om den stora riksstämman som jag medverkade på som representant för Ung Diabetes, det valdes ju en ny ordförande för hela förbundet. Det var riktigt intressant för en ny ordförande resulterar ju givetvis i en förändring inom förbundet och jag tror att denna förändring absolut är  positiv. Det valdes ju också ledamöter till diabetesförbundets styrelse, jag imponeras så av engagerade människor som är med och gör skillnad för personer med diabetes. Allt skedde i enlighet med demokratiska röstningar vilket känns säkert.

 

På nästa sida är det en intervu med Fredrik som är förbundets nya ordförande, han berättar i texten att han eller någon från förbundsstyrelsen kommer att besöka varenda lokalförening, det skall bli roligt närdom kommer och besöker min förening här i Kungsbacka. Hoppas jag som ordförande lever upp till förbundets förväntningar.

 

Vidare i tidningen skrivs det också om "Elit idrottsläger för idrottare med diabetes", låter verkligen vettigt. Idrott och diabetes kan vara klurigt men det kan också vara riktigt bra för blodsockrets stabilitet. Hoppasdom som deltar blir coachade och peppade för att foortsätta med träningen i rätt riktning.

 

Sen får man läsa om en berättelse om en kvinna som inte fick ett korrekt bemötande och korrekt behandling närhon var inlagd på sukhus, jag kan ju tyvärr bara hålla med. Det är inte lätt att varapå sjukhus med diabetes, kunskapen är förlåg. Jag har själv upplevt det ett flertal gånger. Det gäller att stå på sig mycket själv, men är man i ett tillstånd att man inte orkar pga det man är inlagd för är det tufft. Jag rekomenderar verkligen att man måste öka kunskapen om diabetes på avdelningarna. Det måste kännas tryggt att söka vård även om man har diabetes.

 

Senare i tidningen inspireras jag av två tjejer som samlat ihop 6000 kronor till diabetesfonden, underbart. Mångs bäckar små heter det och det tror jag starkt på.

 

Ung Diabetes har alltid två sidor där vi informerar och inspirerar, jag har skrivit en text denna gången om engagemang i diabetesföreningarna, det är viktigt att informationen kommer fram där att det inte behöver vara svårt och jobbigt. Det kan u ibland också vara ganska lätt. Bara viljan finns :)

 

Jag tycker att tidningen är bra, vad tycker du själv efter min lilla text?

 

Kram Linda