Min fråga på föreläsningen med Ulf Smith:

Linda (jag): När jag fick diabetes 1995 så lovade läkarna mig att diabetesgåtan skulle vara löst inom tio år, nu har det snart gått tjugo år. Vad tror du, när är diabetesgåtan löst?

Föreläsare Ulf kunde givetvis inte svara på det och kan ju absolut inte lova en sådan sak, men en sak sa han att det kommer vara en tuff gåta att lösa eftersom det är en såpass avancerad sjukdom. De stora framstegen görs ju inom de tekniska och där går det ju faktiskt ganska bra.

Så ja, det käns tryggt att han var ärlig. Synd att han inte kan lova mig ett årtal givetvis. Men tekniken hoppas jag starkt på, den blir ju bara bättre och bättre för var dag. Jag ser förändringarna, jag har ju trots allt levt med diabetes i 17 år nu. Jag börjar dock bli lite rastlös, vill inte hålla på o sticka mig dagarna i ända. Men jag vettetusan, min gamla diabetessköterska som idag sitter med i styrelsen och är den person jag ser upp till mest inom diabetesvärlden berättade hur diabetesvården var för många årsedan och hur den ser ut idag, känns tryggt och bra att jag inte behöver koka mina nålar utan att jag faktiskt har små,smala kanyler på 5 mm, en blodsockermätare som går på fem sekunder istället för att inte ha någon alls och att jag har ett snabbt och anpassningsbart insulin samt att mitt sjukhus har en väldigt positiv inställning till insulinpump om jag skulle vilja ha en sådan. Just idag är jag inte sugen, men vem vet..Ibland får jag vara tacksam för detta jag behöver påmina mig själv om det eftersom det kan vara lite svårt att se när man kämpar så jäkligt med denna sjukdom dag ut och dag in.

Det var mycket intressant att höra henne berätta om diabetesbehandlingen förr jämfört med nu.

Hopp dags att ta en kvällsrunda med Shiva, slänga sopor och åka och tanka bilen. Imorgon skall jag upp tidigt, har möte med min dietist, det är första mötet med henne eftersom jag bara haft min på barnmottagningen innan.

Kram Linda