Stress och min diabetes går aldrig ihop, just nu har jag en superjobbig period i mitt liv som jag försöker ta mig igenom och man märker så tydligt att blodsockret påverkas. Då gäller det för min del att leva jäkligt regelbundet och försöka ordna rutiner för mig.

Med rutiner menar jag fasta måltider (vilket är superjobbigt att få till), men det bara måste gå på något jäkla vänster, jag får ställa mobilen. Dags att äta! kan det stå i alarmet på mobilen.

Sömn, ja sömn är otroligt viktigt för att jag skall känna mig stabil, som ni märker fungerar inte sömnen just nu med tanke på attt klockan är 02:20. Men det är något att jobba på. Tips på avslappningsövningar någon??

Stabil och varierad kost, gärna havregrynsgröt till frukost, det gillar mitt blodsocker!

Motion, tack Shiva för alla miljontals promenader du får ut mig på! Men i ärlighetens namn skulle jag så mycket behöva träning på något pass, friskis och svettis är ju så himla dyra bara!!Någon som vill hemma träna mig? hahaha..

Ner med stressen, detta är nog det svåraste utav allt för min del eftersom stress tyvärr ofta är vardag för mig. Mycket skall hinnas med på kort tid. Men här har jag fått lära mig att prioritera, vad är viktigt och vad är mindre viktigt? Prioritet är Shiva, familjen, vänner och föreningslivet just nu. 

Så alltså för att hjälpa blodsockret bli stabilt kan jag:
* Stressa mindre
* Äta stailt och regelbundet
* Motionera
* Skapa rutiner
* inte bry mimg om och fundera på saker så mycket, då får jag ro och då är min diabetes just nu.

Det är en krävande "inneboende" jag har, jag gör allt för att samarbeta men ändå ibland sätter den sig i total strejk, den avskyr förändringar, vill ha en trygg och stabil tillvaro som jag ibland inte kan erbjuda och den går genast i strejk om jag inte behagar den. 

Men den har också gett mig saker som jag måste påmina mig själv att jag är ytterst tacksam för, såsom alla läger man varit på, det har gett minnen och vänner för livet, kunskap som många jämnåriga absolut inte har och min underbara lilla Shiva får vi ju inte glömma av, utan miin diabetes hade jag aldrig haft henne och henne skall ni veta hon är jag EVIGT tacksam för!

//Linda