Ja vad skall man säga tröttheten och orken i kroppen är som bortblåst, har fått ledigt från jobbet imorgon också. Har varit på apoteket med Rickard för att hämta ut nya keton stickor och sen handlade vi lite, försöker komma in i vardagsrutinerna men ja, det får ta den tid det tar att bli bättre. Har fortfarande lite ketoner kvar i kroppen och ja det känns som man varit med om ett slagsmål där jag absolut blev förloraren..

Jag var ju väldigt bestämd på sjukhuset att jag ville hem fortast möjligt, jag ångrar lite idag att jag inte stannade en natt till så jag kunde fått dropp.  Men uch det var ju så jobbigt att vara på sjukhus och speciellt helt ensam. Jag vågade aldrig släppa kontrollen där, tänk om dom inte kan tillräckligt om diabetes? har ju varit med om så mycket okunskap, men dom verkade ha koll på läget och var jättesnälla som tur var, men ändå hade jag så svårt att släppa kontrollen helt. Det är ju något med oss diabetiker, vi är riktiga kontroll freaks när det gäller våran kropp, i alla fall jag.

Har haft hela familjen hemma, har tittat på när Helena och m in "svägerska" som också heter Helena pyntade julgranen, vi har ätit middag tillsammans och jag har till och med kommit ut på en liten promenad med Rickard och Shiva, det var mysigt men mycket ansträngande, tur att man har en förstående schäffer som drar upp en för dom snöiga och hala backarna i skogen :-)

Ja som sagt, det är lite jobbigt idag men imorgon skall det allt bli bättre..

Kram