Precis så tycker jag och det står jag för.

I svenska skolor så är det skolplikt från årskurs 0-9, detta skall följas till punkt och pricka, skolplikten gäller även för barnet med diabetes.

Vad innebär en säker skolgång då?
Att föräldern skall med säkerhet kunna lämna sitt barn på skolan på morgonen utan oro eller stress. Med trygghet kunna åka till jobbet och utföra sina arbets uppgifter. Utan stressande samtal under arbetsdagen att man måste komma ner till skolan för att barnet måste få insulin etc.

Barnet skall inte själv behöva ansvara för insulin och blodsockerprover eftersom det inte är möjligt för ett barn att hantera det ansvaret. Barnet skall ha en specifik person att fråga om något inte känns bra, man behöver kolla blodsockret, slangen till pumpen har gått sönder osv.

Barnet skall också ha en specifik person som ansvarar för att blodsocker kontroller görs, insulikontroller och att barnet får den kost h*n behöver för att klara av dagen.

Vem ansvarar för att detta sker?
Enligt min mening rektorn på skolan samt skolstyrelsen i respektive kommun.

Varför behövs detta ansvaret?
För att barnet med diabetes skall kunna få en bra och lärorik skolgång, det får man absolut inte om blodsockret jämt ligger i obalans. Då är man ofokuserad, lite seg i huvudet, trött, dåsig you name it... Vem lär sig något då?

När en lärare undervisar cirka 25-30 barn och har ett diabetesbarn i klassen om barnet ifråga får lågt värde eller annat problem med diabetesen då måste läraren lämna klassen för att hjälpa barnet eftersom tillståndet kan bli livsviktigt. Hur tryggt blir det att lämna 24 andra skolbarn vind för våg? Barnet behöver ofta återhämta sig efter en svårkänning, vem sitter med barnet då?

Undra hur rättvist det skulle vara att tvinga någon att gå som har benskador, bara en liten stund för att komma till matsalen, för att man inte har råd med rullstol eller någon som kan stötta upp personen till matsalen?? 

Det finns föräldrar som lägger ner tusentals timmar och pengar för att strida för sitt barns rätt att gå en säkerskolgång, i den positionen var mina föräldrar för 13 årsedan, tycker det är urlöjligt att problemet är kvar idag. Skaffa en ordentlig och utbildad resurs i skolan till alla barn med diabetes, det är min mening.

Kram på er alla underbara bloggläsare!