Jag och AnnaLisa diskuterade en superviktig diabetesfråga igår, vi båda har alltid strävat efter mottot att det inte är synd om oss för att vi har diabetes och vi kan leva precis som vem som helst. Men alltså egentligen blir det lite fel, jag vill nog faktiskt inte påstå att jag lever som vem som helst på alla plan.  Hur många tonnåringar tänker sig för innan dem går ut? hur många tonåringar tvingar sig själv att äta frukost,l,unch,middag och kvällsmat för att inte bli låga i blodsockret och svimma av?? Sånt gör jag och många andra diabetiker..Varje dag.

Blodsocker på blodsocker, nålbyten, insulinsdoseringar,mat tider, läkartider, sjukskötersketider, skicka in läkarintyg för körkortet, läkarintyg för att få med sig sin livsavgörande medecin i tullen, ibland får man stå och dividera och försvara sin medecin vad man har med sig och varför.

Det höga blodsockret avskyr jag för det gör mig svag i huvudet och jag vill hela tiden kunna vara med, ha kontrollen, det kan jag inte vid ett högt blodsocker.

Ingenting blir lättare av att folk talar om för mig hur tacksam jag skall vara över att jag BARA har diabetes och att diabetes är en sådan HIMLA lätt sjukdom, ursäkta språket men hur FAAAAN vet du det????? Snälla tänkd ig för innan du påpekar det för en diabetiker, för det är ingen lätt vardag. Jag är grymt tacksam för allt jag får men jag är också skattebetalare precis som ni, jag har också rätt att få medecin om jag blir sjuk, lika mkt som du om du skulle bli sjuk? Erkänn att vi har tur som bor i ett sådant bra land.

Som sluttamp på detta inlägget vill jag säga att diabetes går att leva med, det ser ni ju på mina vardagsinlägg att jag träffar vänner, söker jobb, går ut med hunden, tränar, festar jaa ni vet..Men diabetes är ingen lätt sjukdom, den ställer ofta till det för mig, men jag löser det för denna jävla sjukdomen skall ALDRIG få bestämma över mig även ifall den kämpar för att göra mig ostabil i vardagen och det gör den jätteofta...Det är inte synd om mig, jag gör det bästa utav situationen men jag förtjänar inte att höra att jag har en lätt sjukdom....jämför aldrig någonsin sjukdomar...

Lite förvirrat debattinlägg men behövligt tror jag nog:)

Kram på er..