Hejsan allihoppa!
Just nu sitter jag i skolan, har precis haft ledarskap, vi pratade om motivation. Tänkte faktiskt på att Diabetes och motivation är oerhört viktigt, är man inte motiverad att sköta sin diabetes då går det åt skogen! Under en period var jag inte alls intresserad utav att ha diabetes och struntade totalt i det, det gick verkligen åt skogen ett HBA1C värde på 11.2!!!! I Maj (förra året) bestämde jag mig för att jag skulle ta bort min kära insulinpump och börja med sprutor, livet för mig blev krångligare med sprutor, jag glömde av att ta med mig sprutorna och såg inte så allvarligt på situationen, men efter några månader blev det värre och jag själv tog upp frågan om att jag ville ha tillbaka min pump, tog ett hba1c värde som jag inte ville veta men bra att någon hade koll alltså diabetes sjuksköterskan, sakta men säkert tog jag mig tillbaka och fick ett hba1c värde på 7.2, Tänk att det faktiskt gick så högt och vad snabbt det kan gå när man inte tänkar sig för och börjar "slarva", som tur var vaknade jag upp själv ovh insåg situationen men det är ju inte alla som gör det. Jag tackar gudarna att jag kom på mig själv i så god tid.

Ett tips till er som hamnar i den siituationen då ni tröttnar och inte orkar vara "duktiga diabetiker" är att sök hjälp hoss diabetessjuksköterskan, hon hjälper dig! Sedan ta ett steg i taget orkar du inte ta blodsocker som du skall ta i alla fall morgon och kväll? Peppa dig själv till saker, har du hund? Börja promenera med den motion är bra!

Men det du måste komma ihåg, tappa inte hoppet fortsätt kämpa, hitta vänner som har diabetes det är alltid enklare och veta att man inte är ensam om "problemet".

Mitt motto är : "jag bestämmer över diabetesen, diabetesen bestämmer inte över mig", tänk så men blir det för mycket "slarv" då tar diabetesen övertaget.

Några ord från mig...

Kram på er!

//Linda