Intervju

Hejsan allihoppa!

Jag fortsätter på temat "diabeteshund", Föreningen UngDiabetes (http://www.ungdiabetes.se/) har en intervju med en tjej som har en utbildad diabeteshund,tänkte att det kunde vara roligt för er att läsa så med hennes medgivande fick jag publicera artikeln på bloggen, Tack Stina!


Stina har alltså diabeteshunden Ginny.

vag.jpg

Vad gör din hund för dig?
Så ofantligt mycket, det räcker med att hon bara finns där. Hon e min levande blodsockermätare, min "personliga assistent", och min "närmaste" vän....Hon är min trygghet

Varför behöver en diabetiker en diabeteshund?
Alla som har IDDM eller typ 1 diabetes, är ju individer, liksom sjukdomen är. Förr vissa kan det gå lätt att hålla koll på blodsockret, och för andra är det svårt. Då man pendlar mellan HI och LO som en berg och dal bana och inte känner sina känningar eller sitt höga blodsocker, är det en trygghet att ha en diabeteshund som "håller koll på en". Och som varnar för det låga blodsockret innan det är för sent och man "blir medvetslös/krampar". Eller som kan hämta något sött, då man själv inte längre kan stå på benen. Men en fungerande diabeteshund, slipper man många ambulansåkningar till akuten, man klarar sig själv!!!

Hur kan hunden känna av lågt respektive högt blodsocker?
Vetenskapligt är det inte helt bevisat hur man doftar vid högt eller lågt blodsocker. Så det är just doften hunden går på. Vid riktigt höga värden kan ju även vi människor känna en acetonliknande doft. Hundarna känner det mycket tidigare. Min hypotes är att det ungefär blir samma doft vid låga blodsockervärden, eftersom att "samma princip" sker i kroppen, cellerna får inte tillräckligt med näring, det finns för mycket insulin. Sedan ser hunden personlighetsförändringar och lär sig så småningom vilka som sker då man blir hög eller låg.

Hur ofta tränar du den och hur tränar du den?
Oj, här skäms man nog lite, för jag tränar alldeles för lite..=) I början är det lydnad man tränar eftersom att hunden ska kunna fungera ute i samhället, på restauranger, i butiker etc. Hunden ska i princip klara av alla miljöer. Hur jag har tränat upp min hund Ginny vad gäller diabetesen är via "doftlabb" på Hundcampus i Hällefors. Först på te, så att hunden lär sig att då den kommer till en burk som doftar något får den en godis, så att hunden tycker att det är kul. Sedan lägger man till "störningsdofter" så att hunden lär sig att det är en speciell doft den ska vara intresserad över, och så småningom börjar man med "flytande te" och kvantifierar den, dvs att en viss tedoftstyrka ska hunden markera på, och det är då lite doft och mycket doft och där emellan ska hunden inte markera på de övriga burkarna med te i. Undertiden har jag samlat doftprover och "svettprover" då jag varit normal i blodsockret låg och hög. Och så gör man om proceduren fast med proverna från mina olika värden. Sedan måste man bestämma sig för vilket markeringssätt hunden ska ha för högt och lågt blodsocker. Jag har valt att Ginny ska dra i en sökrulle då jag är låg, och då måste man först träna in det, att hon bara ska dra i den, sedan har jag lagt på ett "tics" så när jag slår handen mot huvudet ska hon dra i den inte annars, och så går man över till att hon ska dra i den då hon känner den låga doften!!! och lika gör man för högt blodsocker....

Hur lågt tid tar det att utbilda en diabeteshund? gjorde du det själv eller fick du hjälp?
Hur lång tid det tar beror på hur man själv är van med hundar, och hur hunden är. Ginny är inte helt färdig ännu, och vi började hösten 2006, men jag har inte haft henne så mycket i början då jag konstant var inne på sjukhus för min diabetes. Man sköter i det stora hela sin träning själv, men man får alltid stöd via den förening man valt att utbilda sin hund i. Jag och Ginny har varit på Hundcampus med doftbiten, sedan träffat "hundinstruktörer" etc, för att få lydnaden att fungera, och då får man tips om hur och vad man själv ska träna på hemma.

Vad kostar det att utbilda en diabeteshund?
Minst 50:000 skulle jag säga, men det kan också bli mycket mindre eller mera, och det beror igen på hur duktig man är som hundförare och hur mycket hjälp man behöver.

Hoppas ni fick en givande läsning!

Kram på er!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0